Hej gott folk, Isa här igen!
Nu äntligen är våren här - Tussilagon blommar i dikeskanterna, hästen fäller något kopiöst, och en och annan fjäril har redan visat sig. Nu är den perfekta tiden att ge sig ut i trädgården och plocka nässelskott, kirskål och tappa björksav.
I mars har vi på Althos postat och pratat mycket om mitokondriehälsa och viktiga näringsämnen för energi, i samband med att vi lanserat nästa generation av Althos Energi. På vår story efterfrågade jag vad som gav just dig energi, och det lustiga var att 99 % svarade just solen. Och jag bara fullkomligt instämma, det finns inget som är så energipåfyllande som solens strålar, speciellt inte efter en lång kall vinter. Men hur kommer det sig egentligen att vi får så mycket energi av den?
I den här artikeln tänkte jag att vi skulle kika närmare på just det: Vad är egentligen solljus, och hur påverkar det vår dygnsrytm och vårt välmående?
Solen – ett fullspektrum av ljus & färger
På senare tid har det blivit väldigt populärt med infrarött ljus och värme i form av lampor, IR-bastu, paneler, madrasser etc. En hel del forskning har gjorts, och många har fått upp ögonen för den välgörande effekten på bland annat blodcirkulation, inflammation, läkning och återhämtning av vävnader.
Det är även många som har börjat uppmärksamma de negativa och direkt skadliga effekterna av artificiellt blått ljus, framför allt från skärmar. Har du följt Viktor ett tag har du garanterat hört honom nämna riskerna med skärmar, fördelarna med blåljusblockerande glasögon och vikten av att inte scrolla innan läggdags eller tidigt på morgonen.
Kanske visste du redan att solen innehåller infrarött ljus? Kanske visste du till och med att den även avger naturligt blått ljus (som i sig har många hälsofördelar). Men faktum är att solen innehåller ett komplett fullspektrum av ljus och färger: infrarött, rött, orange, gult, grönt, blått och ultraviolett ljus (UV), där varje våglängd spelar en avgörande roll för vår hälsa. Tillsammans styr de vår dygnsrytm, hormonbalans, energi, sömn och vårt allmänna välmående.
Solens ljus påverkar bland annat:
Hormonbalansen
Kortisol-melatonin-balansen
D-vitaminproduktionen
Blodcirkulation & syresättning
ATP-produktionen
Inflammation & immunförsvar
Mental klarhet & fokus
Endorfinfrisättning
Sömnkvalitet & återhämtning
... för att nämna en bråkdel!
Vår biologiska klocka
Det första vi behöver förstå är att ljuset och dess påverkan aldrig är statiskt. Det är, precis som resten av naturen, organiskt, levande och dynamiskt, vilket innebär att det är i konstant förändring under hela dagen beroende på solens vinkel. Det gör att morgonljus, dagsljus och kvällsljus har olika påverkan på vår biologi.
Morgonljus – balanserar hormoner och sätter rytmen för resten av dagen
Vid soluppgång innehåller ljuset mycket infrarött, rött, orange och gult, medan blått och UV-ljus fortfarande är svagt.
Det infraröda och röda ljuset väcker cellerna genom att öka mitokondriernas energiproduktion, vilket förbättrar blodcirkulationen och minskar inflammation.
Samtidigt ökar det melaninproduktionen och cellernas motståndskraft, vilket skapar ett naturligt skydd mot solens UV-ljus senare på dagen.
Det orange och gula ljuset bidrar till en mjuk kortisolstegring som hjälper kroppen att vakna, medan serotoninproduktionen ökar. Serotonin fungerar både som ett må-bra-hormon och som en föregångare till melatonin, vilket innebär att morgonljuset påverkar vår sömnkvalitet redan från dagens början.
När solen stiger högre ökar även det naturliga blå ljuset, vilket signalerar till hjärnan att melatoninproduktionen ska stängas av. Utan morgonljus kan kortisol-melatonin-cykeln bli rubbad, vilket kan leda till att vi känner oss trötta långt in på dagen och får svårare att somna på kvällen.
Dagsljus – energi, D-vitamin och prestation
När solen står högre på himlen ökar mängden blått och UV-ljus, medan infrarött ljus minskar något.
Det blå ljuset ökar kortisol och dopamin, vilket ger oss energi och gör oss mer fokuserade.
UV-ljus bidrar till att frigöra kväveoxid, vilket sänker blodtrycket och förbättrar cirkulationen.
Mitt på dagen når UV-strålningen sin högsta nivå, vilket gör att vi kan producera D-vitamin i huden. D-vitamin är avgörande för immunförsvaret, hormonbalansen och den mentala hälsan.
Kvällsljus – förbereder kroppen för sömn
När solen börjar gå ner förändras spektrumet igen – blått och UV-ljus försvinner, medan rött, infrarött och orange dominerar och ger samma välgörande effekter som nämndes tidigare.
Samtidigt börjar melatoninproduktionen när det blå ljuset avtar, vilket förbereder oss för sömn.
Nu förstår vi nog alla riskerna med ljus från skärmar, LED-lampor och annan stark belysning på kvällstid. Det artificiella blå ljuset triggar både kortisol och dopamin och slår ut den naturliga rytmen, vilket stör melatoninproduktionen och orsakar sömnsvårigheter.
Sammanfattningsvis
Morgonljuset hjälper oss att vakna i en naturlig rytm, balanserar hormoner och förbereder kroppen inför dagen. Helt avgörande för vår cirkadiska hälsa.
Dagsljuset ger energi, förbättrar fokus och stimulerar D-vitaminproduktionen.
Kvällsljuset vägleder oss ner i avslappning och återhämtning samt förbereder oss för en god natts sömn.
Slutligen vill jag tillägga att solens hälsofördelar når dig även när det är molnigt ute. Det är lika viktigt att vistas i naturligt ljus de dagar det är molnigt som när himlen är klarblå.
Jag hoppas att den här artikeln var inspirerande och uppmuntrande till att fortsätta vistas i sol och naturligt ljus, oavsett tid på dagen!
Ta hand om dig i vårvädret och glöm inte ladda batterierna i sol och jord!
Med Vänliga Hälsningar
